10 km tävling ikväll!

Publicerat: 2012-07-06 Kl: 18:04:55 | I kategori: Träning & Motivation | 5 kommentarer

Yes. Jag har bestämt mig. Jag springer loppet ikväll. Startskottet 10 km.
Har sovit fem timmar, varit vaken sedan 05, full fart på jobbet...Men, all in nu! 
Nu efter jobbet stack jag och en kompis och efteranmälde oss. Grundat väl med en macka från subway, fint de. Några koppar kaffe här hemma och nu är det dags att byta om. Hepp, hepp!
Starten går 19.20 - full fart mot målet!
Skänk en tanke så hörs vi senare ikväll!
Njut av Fredagen!!
Kram
 
 
Okej- ska bli!

Upp och hoppa!

Publicerat: 2012-07-04 Kl: 23:23:50 | I kategori: Träning & Motivation | 4 kommentarer

Som de flesta gånger när man känner att latmasken är tröttheten (till skillnad mot utmattning, sömnbrist, stress osv..), går det oftast bra när man väl tagit sig till träningen. Och så även för mig idag.
När jag väl började kom jag igång snabbt och fick ett bra flyt ganska kvickt. Blev ett snabbdistans-pass, snittade 5 min/h- plus lite höjningar. Höll på sammanlagt en mil.
Var rätt så tagen av värmen, men kämpade på. Lång härlig stech efteråt. Det är något som jag försöker prioritera, sitta och töja ett tag :) Samt låter eftersvetten göra sitt..!
Blev omelette på skinka, tomat, ädelost och rödlök när jag kom hem. Samt en herrans massa jordgubbar och melon!
Härligt att ni också kör på, duktiga vi är!
Sov gott där ute!
Kram
 
För att få sina resultat får man jobba lite. Det ska kännas att man tränat!

Dags!

Publicerat: 2012-07-04 Kl: 17:43:20 | I kategori: Träning & Motivation | 8 kommentarer

Här sitter jag och försöker komma loss och sticka iväg på ett löppass.
Just nu sitter jag väldigt bekvämt i soffan.... Livsfarligt ibland att sätta sig ner efter jobbet. Då kommer tröttheten över en. MEN dags att vända det. 
Trycker en banan och drar, hej svejs!!!
 
Tränar ni nått ikväll? Är ni sega eller peppade?
Kram!
 

Träna eller ej?

Publicerat: 2012-06-26 Kl: 06:08:03 | I kategori: Träning & Motivation | 8 kommentarer

 
Det är ju verkligen så här det är. Inga genvägar, inga krusiduller, inga "jag borde", "jag önskar"...
Nej, utan träningen tar  dig till dina mål. Och DU måste ta dig till träningen.
Det är inte svårare än så. Ingen annan är du måste göra jobbet.
För min egen motivation använder jag mig av realistiska mål. Oftast handlar det om ett nytt lopp, fast det viktigaste att jag ska må bra. Att jag ska ha en god balans där lusten och orken tar mig framåt.

Vikten är sällan prioriterad, den kommer i så fall på köpet. Jag tror att jag skulle ha svårt för att hålla fokus och glöden om jag bara hade förbränning som mål. För de som har förbränning (för att dom vill, inte för att dom känner press från omvärlden) OCH strävar efter en god hälsa på insidan som drivkraft, tycker jag är ok.
 
Vi är ju så olika med vad vi själva vill med träningen, skapa därför dina egna mål.
Ta ingen annans- om du själv inte drivs av det.
Kanske ett mål bara kan vara att få in en regelbunden träning i vardagen? Börja äta 3 huvudmål samt mellanmål? Målet bör ju i alla fall vara greppbart.
Nu när Stockholm marathon är över, är mitt främsta mål att komma "tillbaka" i träningen igen.
Hitta lust, komma tillbaka i samma form, samt hitta en skön balans bland träning, mat, vila och det som jag tar mest tid just nu - mitt främsta fokus: jobbet.
Lycka till med era mål! 


Dessa ord tycker jag är inspirerande och talande!

 
 

Stockolm Marathon - bilderna

Publicerat: 2012-06-20 Kl: 22:02:24 | I kategori: Träning & Motivation | 5 kommentarer

"I vidrigt väder - men löparna klarade maran.
Det hade inte gått att hitta en vidrigare dag att genomföre ett maratonlopp än denna lördag. Kvicksilvret var nere på tre grader strax efter start och kröp sen upp till fyra. Vinden låg på runt tio meter/sekund med kastbyar upp till 18 m/s. Lägg på ihällande regn på det och vi får 16 000 genomfrusna löpare. 
– Det har inte varit likt någon annan dag, sammanfattar Christina Wahlstedt, ansvarig för sjukvården på ASICS Stockholm Marathon.
– Vi har fått ta hand om många kalla och nedkylda, ända ner till 30 graders kroppsvärme. Vi har tömt alla lager på filtar"
/Stockholmmarathon.se
 
"Det sägs att det var den kallaste maran på 25 år. Många elitlöpare var eniga om att det var den värsta mara de varit med om".
/Svd.se
 
"Vi från Marathonfoto vill passa på att gratulera alla löpare som sprang Asics Stockholm Marathon. Att passera mållinjen i ett marathonlop är alltid en stark prestation. I det vädret som rådde i år är en extra stark prestation".
/Marathonfoto.se
 
 
Laddad, glad, peppad, TORR, och ser hyffsat normal ut. Nu kör vi wohoooo!!
 
Verkligheten efteråt.
Detta bjuder jag på. Ser förjäklig ut..men en bild säger mer än allt.
Varsågoda- SÅ HÄR KÄNDES DET. :)
Lite mellantider. Genomsnittsfarten var 05.51 min/km.
Sluttid 4.06.42.
Kram, fira, pusta ut, älskade medaljen i handen
och sedan en stor SKÅL när vi väl var hemma!!!
Återhämtning deluxe dagen efter. GODARE middag på Vapiano med Bästa vännen - Mona och Anna.
Drömmer fortfarande om deras cheescake med vit chokladmousse och lemon curd....
 
 
 
 
 
 
 
 

Min upplevelse av Stockholm Marathon

Publicerat: 2012-06-16 Kl: 12:39:26 | I kategori: Träning & Motivation | 11 kommentarer

Bättre sent än aldrig eller hur? Två veckor har gått idag sedan jag sprang maran. Och ni som känner mig eller följt bloggen vet att det har hänt ganska mycket för mig sedan dess, men här kommer min version för den som är instrsserad :) Varning för lång text, haha!

Dagen hade kommit som jag tränat för de senaste månaderna. Hade följt vädrerleksrapporterna slaviskt under veckan, men hade aldrig väntat mig detta väder. 
Pappa och jag anlände till starten på Östermalms IP senare än jag någonsin befunnit mig vid ett lopp. Hann precis gå på toaletten (ska man se något positivt med vädret, var det i princip köfritt till toaletterna!).
Mona (vår ängel) stod redo för att ta våra allra sista överdragskläder minuterna innan start.
Regnet öste ner, vi var täckta med sopsäckar och peppade varandra med ord att ha längs vägen.
Ville inte ens känna efter hur blöt jag redan var och hur de närmaste timmarna skulle bli.

Jag fick de sista råden från pappa, sen gick starten. De första hundra metrarna fick man se upp för att inte snubbla över alla berg av påsar/överdragningskläder/säckar på gatorna.
Okej, nu kör vi- detta är mitt lopp och jag ska INTE låta nått jäkla väder sabba för mig. Gilla läget.

I med lurnarna och skruvade upp volymen. Fick upp ett bra temop redan från början. Behöll sopsäcken på, kände att jag kunde spara de torra kläder någon kilometer i alla fall. Slet av den först efter milen då jag höll på att tappa nummerlappen som skavde under.
Fövånansvärt mycket folk, trots att himlen i princip stod öppen. Är det något lopp som det finns otoligt fina och peppande åskådare, så är det under Stockholm marathon. Dom är ovärderliga.
Så kom första provet- västerbron, första varvet. Kände riktigt hur kylan bet tag i mina totalt genomblöta kläder. Mjölksyran genom stigningen kom också, tidigare än vanligt. 


Efter 15 km inträffar något sjukt enligt mig. En kvinna tar sig friheten att GÅ ÖVER banan bland alla tusetals löpare- vilket är som uppgjort till ett kaos. I sista stund hinner jag undan från att krocka med en kille. Vi hamnar sen bredvid varandra, då jag märker att det är ju fasen Fidde! Jag känner honom, den enda killen jag vet som ska springa maran från Kristianstad- och där är han.
Båda blir någonstanns i detta, helt överlyckliga, och vi gör ett försök att krama om varandra i folkmassan :) Sedan höll vi sällskap några kilometer. Galet va? Vad är oddsen?
Milen och kilometrarna gick, regnet slutade aldrig att upphöra, smärtan började göra sig märkbar, jag frös, kläderna var tunga och obehagliga, nummerlappen lossnade hela tiden, skulle det aldrig blir bättre? NEJ.
Vidare mot Djurgården. Det mest påfrestande stället tycker jag, bitvis i alla fall. Är förvisso ett naturskönt område, men INTE denna dag. Det blev motvind. Så in i h-vete motvind.
Kepsarna flög av hejvilt.
En del hade fortfarande regn "capes" eller säckarna kvar, dom STOG ut i 90 grader :) 
Men bit bara ihop, du fixar det, intalade jag mig själv. Hade hela tiden koll på klockan, jag låg bra till. Befann mig strax under mitt mål (som jag blev mer och mer ödmjuk till under loppets gång..).
In till stan igen. Tog med varm hand emot allt som erbjöds. Banan, druvsocker, energibar, cola. Och det bästa av allt buljong. Den smakade ljuvligt med saltet och det varma innehållet. Fick en extra kick av det. 


Dags att bestiga västerbron en andra gång. Nu plaskar det i skorna, min keps hann jag precis behålla, då de blåste nått otroligt. Börjar att bli duktigt less på att frysa, regnet, kylan och blåsten.
Mycket mer än hälften är gjort. Kroppen kändes bättre än jag föreställt mig. Vågade ändå inte öka, utan höll mig i samma tempo.
Vid 30 km börjar jag känna av riktigt i ljumsken och höger ben. Börjar jag få kramp? Eller fryser jag bara? Tankarna snurrar.
Springer in på toaletten, strechar lätt när jag kommer ut. Blir något bättre för en sekund, smärtan kommer tillbaka. Men tror jag kan stå ut i en mil till.
Vid ca 38-39 kolimeter springer jag tillsammans med en kvinna, vi börjar prata. Inser att vi kommer att nå en bra tid båda två. Vi lyfter varandra, vilket tillför lite mer ork.


Nådde 4 mil, blev känslomässigt berörd. Registrerade tiden- ligger mycket bra till nu!
Nu är det bara 2 kilometer kvar, bara att bita ihop. Jag börjar att le- och får massor av fina kommentarer efter vägen.
Det svider i benen men jag känner bara lycka. Tar av hörlurarna och försöker mig på en ökning. Längre fram hör jag att någon ropar mitt namn. Och där står min älskade Jonna . MIN JONNA från Åre!!!!!!
Hon har stått och väntat, och följt mig via sms för att hejja på mig i regnet. Vilken överraskning! 
Jag lyckas se henne, hon springer med en bit och bara öser peppande ord. Jag börjar att storböla.
Där står hon, det är bara 1-1,5 km kvar, jag har mycket ork kvar, kommer att förbättra min tid med många minuter- känslorna svämmar över. Jag är på väg mot nytt PB.
Okej, bara ÖS. Så det gjorde jag.
Sista kilometern minns jag knappt, blir fullkomligt lyft av alla runt om mig.
Har ett fastklistrat flin i ansiktet, kör "high five" med alla som erbjuder sig, "Du ser pigg ut" är det en som säger -tackar ännu mer energi!
Ser slutstationen och njuter de sista metrarna på älskade stadion.
Når mållinjen på 4:06 tillsammans med ett "YES" (loud and clear, jag lovar!!)  
En tår rinner ner -  JAG GJORDE DET.
Fick min efterlängtade medalj, som är ett bevis på loppet med även på den största sportsligaste påfrestningen i mitt liv, hittills.
Reslutatet blev en förbättring från 2011, med 27 min. Värsta och bästa dagen på samma gång!

VI GJORDE DET- igen!
(Naturligtvis en bild innan loppet!)

DU BESTÄMMER!

Publicerat: 2012-06-15 Kl: 23:28:34 | I kategori: Träning & Motivation | 3 kommentarer

 
Gör det enkelt för dig själv - samarbeta!
POSITIVA TANKAR!
 
 

Träningstankar för kvällen

Publicerat: 2012-06-13 Kl: 22:18:17 | I kategori: Träning & Motivation | 9 kommentarer

Sakta men säkert börjar träningslusten komma tillbaka. Känner mig stark i benen. (Egentligen kände jag nog att jag skulle kunnat springa eller träna redan efter 4-5 dagar.. men denna gången höll jag på det lite till).
Förra året sprang jag redan efter en vecka, och körde på som vanligt i princip efter marathon.
Men det blev inte bra för varken kropp eller knopp. Drog på mig mjölksyra nästan i början av varje pass och kände ingen ork, men pressade mig ändå, samt så kände jag någon slags total avsaknad av träningslust- älskar ju att träna! Det vände väl nån gång i augusti- september. Så vill jag inte ha det i år.
Till helgen har det gått två veckor sedan maran, och ska då prova ett lättare distanspass. Längtar faktiskt!
All mat och firande under examen har satt sina spår... samt en vår med mycket stillasittande praktik och  läsning och annat...
Som springande syster händer det väl nått hoppas jag :) Ingen överdriven viktuppgång alls, men 2 kilo plus kanske... Men ni vet, man känner det själv. "Hej valken" som jag aldrig sett förut- försvinn!
Samtidigt tycker jag inte om att fokusera för mycket på det yttre. Har man en kropp som klarar det man vill (beroende på vilket mål man har, i mitt fall marathon) rent fysiskt så tycker inte jag att man ska vara allt för hård mot sig själv.
En smalare/mer vältränad/mindre kropp säger inget om insidan och orken. Har så många förebilder som visar raka motsatsen i träningsvärlden. Samt många otroligt duktiga löpare, som inte har den perfekta "löparkroppen". Hur den nu ser ut? Den existerar i alla fall inte för mig. Har sett, blivit slagen tidsmässigt och omsprungen av de mest varierade kroppstyperna under olika lopp jag medverkat i.
För flera år sedan när jag sprang ett lopp minns jag tydligt en kvinna som var lite....större...och med en minst sagt besvärlig löpteknik som sprang framför mig. "Henne tar jag lätt" tänkte jag, i hel-vete heller... Hon råkade ha ett lätt startnummer, som jag memorerade. Var tvungen att kolla upp henne efter loppet. HON SLOG MIG MED HÄSTLÄNGDER. Sen var det så bra med det - döm INGEN på förhand.
HEJJA ALLA OLIKA KROPPAR!
Vet inte vad detta blev för inlägg egentligen, lite tankar så här på kvällen.
Hoppas träning och liv flyter på för er!
Själv hade jag en mycket bättre dag på jobbet idag. Börjar få grepp på det :) Tror jag...
KRAM

4:06:42

Publicerat: 2012-06-02 Kl: 22:36:56 | I kategori: Träning & Motivation | 5 kommentarer

Är så nöjd över dagen! Tror aldrig att jag någonsin har sprungit under dessa förhållanden. Konstant regn under hela loppet, motvind, kyla... Men det var bara att bita ihop. Och det gjorde vi ALLA.
Slog personbästa och kom i mål på 4:06:42!
Gladast är jag över att pappas vad höll och han stod emot smärtan och genomförde ytterligare ett av hans alla Sthlm-marathon.
Skriver mer imorgon, är för trött nu. Efter upptining (på flera timmar...), skålande, käkande hoppar jag snart i säng!
Grym insats av alla!!
Hoppas ni haft en bra kväll vänner!
Kram!

Idag - Stockholm Marathon

Publicerat: 2012-06-02 Kl: 09:33:13 | I kategori: Träning & Motivation | 2 kommentarer

Marathondagen är HÄR! Jag lyckades samla ihop 6 timmar inatt i alla fall. Nu sitter jag med frukosten och börjar bli sååå laddad!
Regnet öser ner, det blåser mycket och ska bli 4-6 grader. Ska tänka mig att det är typiskt Jämtlandsväder :)
Garmin är laddad, iPod är laddad, JAG är laddad.
15217 är mitt startnummer, om ni vill följa mig.
Ha en härlig lördag vänner!!
Kram

Ska flyga fram i regnet :)

 

Kolhydratsuppladdning del 2

Publicerat: 2012-06-01 Kl: 21:39:35 | I kategori: Träning & Motivation | 5 kommentarer

Dagen fortsatte i samma mysiga anda. En perfekt dag om man är en löparnörd :) Väl på mässan hämtades nummerlapp, shoppades lite kläder, fick fötter analyserade och käkade på Zetas Pastaparty såklart. Bara håva in kolhydrater. Jajemen kommer behövas. Är så jäkla less på att äta nu bara!
Nu sitter vi och snackar taktik, väder, kläder och upplägg. Förväntansfull över morgondagen.
På vägen hem köpte vi minsann en regnponcho, garderad till tusen.
Hoppas man kan sova inatt.
Vad har ni gjort idag?
Kanske har ni fredagsmys med Lets dance som vi!
Tack snälla ni för era fina kommentarer. Blir verkligen glad!
KRAM
Har regnat hela jäkla dagen. Men det gäller ändå att trotsa det och inte låta lite vatten få förstöra det hela.
Shoppade inte skorna, fast jag ville. Blev en jacka, tröja och hoodie. Kan visa sen :)

Nu börjar Marathonveckan!!

Publicerat: 2012-05-28 Kl: 14:16:20 | I kategori: Träning & Motivation | 6 kommentarer

Yes, nu är den här! Marathonveckan. Ingen återvändo. Nu är arbetet gjort. Bara uppladdning och förberedelser kvar.
Kanske kan detta få det lite mer verkligt för mig. Förra året var jag nog redo en månad innan, och den sista veckan var jag supertaggad mentalt.
Har fokuserat så mycket på det sista innan examen med praktik och sådant, men NU är det fullt fokus på detta!
På torsdag åker jag upp till S tockholm och till min allra bästa vän. Dubbel glädje :)
Liiiiten känning av en hälsena. Men ska vårda den som ett barn
Positiva tankar nu.





image description
5 DAGAR KVAR!!

VILKEN KVÄLL!

Publicerat: 2012-05-21 Kl: 22:07:28 | I kategori: Träning & Motivation | 5 kommentarer

Jag blir så glad. Ikväll var det en sån där magiskt löppass som genomfördes.
Sommarkväll-23 grader-solsken-ingen musik-grön natur och fina stigar-utan telefon.
Bara jag och mina steg. Och det gick alla tiders! Känslan av att flyga fram. Tog en titt på klockan då och då, var tvungen att sakta ner flera gånger då jag låg på 4.50- tempo.
Blev totalt 12 km. 12 km ren njutning faktiskt. HÄRLIGT!

Men Jaaa!!

Publicerat: 2012-05-18 Kl: 20:23:12 | I kategori: Träning & Motivation | 0 kommentarer

Fy fasen så nöjd jag är att jag stack iväg och tränade i alla fall!! Under den där envisa tröttheten gömde sig tydligen en massa energi.
Fullt ös i ett 12 km långt intervallpass på bandet.

Svettig men toknöjd efter ett riktigt bra pass slänger jag mig i duschen för att sedan käääääka!
NU slänger jag mig framför Let's Dance (och spanar på snygg Anton!)
Kraaaam

 

Mina ord av Göteborgsvarvet

Publicerat: 2012-05-13 Kl: 14:22:10 | I kategori: Träning & Motivation | 4 kommentarer

Hej finisar!
En lååång sovmorgon inledde denna dagen. Välbehövligt med tanke på den senaste veckan! Och inte minst igår.
Hungern imorse var inte utav denna värld, så jag satt länge och åt en stor frukost. Satt och funderade på gårdagen och på loppet. Och ska nu summera mina egna tankar om loppet och dagen.
Mitt uttalande är följande:
Stort och mycket väl arrangerat lopp i ett soligt Göteborg!
Förstår att det är många som har det som en årlig tradition och det var väldigt tydligt till syn av plakat, tröjor osv. Bra uppslutning med anhöriga och glada göteborgare. Fina och uppmuntrande ord från allmänheten samt inte minst från funktionärerna.
Jag tyckte personligen att det var lite "för stort", för mycket löpare till ytan att springa på. Kan tänka mig att det var många löpare som inte är vana att springa andra stora lopp.
Vanliga "oskrivna" löpar-regler följdes inte, många som inte höll till höger (alltså ingen fri passage på vänster sida, för snabbare löpare), många fula armbågar här och var, dålig stämning med hårda ord till varandra under loppet, alldeles för smala områden på sina ställen där man fick dra ner på farten REJÄLT. Man fick helt enkelt inte plats. Extra tydligt var i backar och i kurvor.
Och en del saknade vanligt hederligt folkvett. Kan ta ett exempel: I upploppet med ca 400 meter kvar till målet var det jättetrångt, var på en man förtvivlar tar sig fram likt en slalombacke (där vi var markörerna ungefär), jag stöter då ihop med en kvinna mot min vilja (naturligtvis). Jag säger förlåt och bjuder på ett leende. Ett sånt där "det var inte mitt fel-leende och nu jäklar kämpar vi den sista biten ihop". När jag sedan springer om henne så känner jag två händer på min rygg som PUTTAR MIG hårt framåt. Så nära att jag handlöst höll på att ramla. Jag blev så jäkla arg! "Va fan gör du? Är det första gången du springer eller?", var det enda jag fick ur mig, med gråten i halsen. Hon muttarade nått. DET ÄR LIKSOM SÅNT SOM HÄNDER- MAN FÅR SAMSAS OM PLATSEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Tyckte det var så fräckt.
Såg tyvärr många sådana händelser bland  andra under loppet. Under all kritik om ni frågar mig.
Men tummen upp för glädjen bland många löpare, åskådare, mycket trevliga funktionärer, eventet som helhet och vädret, fin medalj, samt mitt sällskap!
Kanske var mina känslor och upplevelse av detta lopp bara en tillfällighet eller ej. Omöjligt att svara på. Men i det hela är jag nöjd. Sprang på 1:52. Kändes som jag skulle springa på en snabbare tid, men jag gjorde verkligen mitt bästa. Det var blåsigt, backigt och mycket folk men höll ett jämt tempo ändå (även fast det inte kändes så, när man sakta ner otaliga gånger) med en snitt km-tid på 5.21 och det var kul!
Idag är benen oförskämt fräscha och känner mig rätt så pigg.
3 veckor till Marathon. 20 dagar kvar. Snart börjar den riktiga uppladdningen inför den. Känslor inför den idag: Det är en LÅNG distans... :)
Nu ska jag snart in till Emelie, vi ska landa under solen i Tivoliparken för lite fika.
Njut av resterna av denna helg!!
Tack för alla mina kommentarer här på bloggen, via SMS och på Facebook. Jag gillar er!!!!
Kram

Piggelin i bilen, INTE. Men jag blev piggare efter kaffet!

Smaskig sallad till lunch. Det enda nyttiga denna dag. Fyllde på kalorifölusten med några (hihi!) kexchoklad och fetaste mealet på Burger King sen till middag. "All in" med burgare, pommes och cola! Fint det :)

"Mats" var mitt namn för dagen. Tack vare han fick jag starta i startgrupp 12!

Bara en del av mina grabbar under dagen, Jocke. Glömde bort att ta kort över lag denna dag. Men vi hade så kul hela resan! Jocke premiär-sprang även denna distansen, på 2.00 blankt. Starkt jobbat!!

Lite mellantider för de som är intresserade :)

Medaljen är MIN! :)

På väg hem bland tusentals andra (ca 65.000 som sprang igår..!! Galet!)

Nöjd över dagen. Trötta ögon och sega muskler stapplade vi oss hemåt i skymningen.
Lite sparsamt med bilder av gårdagen.
Tack Magnus, Jocke, Jonas och Alec för dagen!!


Tröööött efter en lång dag!

Publicerat: 2012-05-12 Kl: 23:47:30 | I kategori: Träning & Motivation | 2 kommentarer

Nu är jag hemma igen efter en lång dag minst sagt!!
Rapport om loppet kommer imorgon, nu måste jag bara sova! Tiden blev 1:52.
Det har varit en bra dag!!
Men ömma muskler säger hon god natt!

Kram!!

 

Rätt inställning!

Publicerat: 2012-05-10 Kl: 12:17:00 | I kategori: Träning & Motivation | 0 kommentarer

Inga genvägar. Back to basic. Lyssna på kroppen, ät gott med variation och ha roligt under resan! Det är min egen väg i alla fall.
Kram!

Det blir Göteborgsvarvet!

Publicerat: 2012-05-08 Kl: 20:40:00 | I kategori: Träning & Motivation | 4 kommentarer

Jomenvisst! Tack vare världens bästa Magnus Darin som ordnat både startplats och resa, ska jag för första gången prova på Göteborgsvarvet!
Detta ska bli en rolig upplevelse.
Med tre veckor till Stockholm Marathon så borde detta vara en bra marginal. Bestämde mig för att förra helgens pass (ca 26-27 km) blev det längsta distansen innan loppet. Blev lite kortare än jag tänkt mig, men träningen över lag är inte detsamma som förra året. Man får se till de förutsättningar man har. I år har min sista termin med skola, praktik och jobb varit första prioritet och tagit mycket tid och kraft. Men jag  ligger snabbare km-tid än tidigare, så det kan gå väl ändå. Det är så jag motiverar mig själv i alla fall :)
Just detta lopp känns riktigt kul i alla fall, alla talar så gott om det. Så mina förväntningar är höga!
På lördag är det dags, wiii!!!
Göteborgsvarvet är ett av världens största halvmarathon-lopp och ska vara en riktig folkfest bland löpare och åskådare :)

Frihet!

Publicerat: 2012-04-26 Kl: 14:21:09 | I kategori: Träning & Motivation | 0 kommentarer

Känn den känslan då?!
Sprang en kort sväng på ca 6-7 km i måndags i lugn fart och det kändes rätt så bra, tur att jag hållit upp och vilat. Nu håller vi tummarna för formen!!
Stockholm Marathon : 37 dagar kvar!

Prag Halvmarathon 2012-03-31

Publicerat: 2012-04-03 Kl: 19:12:17 | I kategori: Träning & Motivation | 0 kommentarer

En liten resumé av min syn på loppet. 21 km genom vackra Prag? Nja... eller jo över lag var loppet jättefint med härliga och mysiga miljöer.
Men på sina ställen var det ganska glest mellan byggnader, människor, musik osv. Det är klart att man inte kan pynta ett område med en massa saker bara för att vi ska springa där... men det skulle det väl vara på sin plats att bjuda på lite underhållning eller musik/ orkester/ band?
När man till exempel är på det tråkigaste stället under Stockholm Marathon (typ en bit av djurgården) så livas det upp med lite musik, blir så mycket roligare :)
Lite snålt på vätskestationerna med påfyllning. Endast vatten, sportdryck, russin och sockerbitar (eh..stimulerande att bita i en hård sockerbit, haha!). Petra kom även till en station där det INTE FANNS FÄRDIGA muggar med vatten!!! "Ingen fara, ta den tid ni behöver ungefär... vi tar ju INTE ALLS TIDEN" Eller just ja, varje sekund är VIKTIG :)
Så var bra? Allt! Ovanstående var bara några bråkdelar, för allt väger upp när man deltar i ett lopp.
Skitsamma om det är en trist miljö, det inte var som man tänkt sig, inte får det man vill under vätskestationer. Ett lopp i sig är så kul och allt är värt det när man kommer i mål.
Obeskrivlig känsla.
Plötsligt börjar man gratulera och prata med främmande människor, man ler brett, tar stolt emot sin medalj. Och så även under detta lopp.
Vi hade äran att springa i århundradets kallaste och blåsigaste väder. (Föreställ er Rudolf när han kryper ur sitt tält i "Sunes sommar", hahaha!!!!)
Men kan ändå helt klart rekommendera det!
Over all, trodde jag att loppet skulle vara större och kanske hade förväntat mig mer, fast det var charmigt och trevligt.
Jag slog personbästa, och passerade mål på 1:47. Alla löpare fick ta emot sin medalj av funktionärer som gratulerade och tog en i hand. FINT!
Vi hann precis komma i mål innan regnet kom, och vi tog skydd inne på ett café. Och säkert semesterns godaste måltid intogs: Grillad panini med kaffe. Ingen mat smakar så gott som efter ett lopp.
Denna dagen kommer jag aldrig att glömma.
Tidigare inlägg Nyare inlägg